Ur Lars Holger Holms introduktion:

"Det moderna livets målare bär sin upphovsmans signum i varje rad och stavelse. Stilistiskt pendlar essän behagfullt mellan den filosofiska analysens stringens och kåseriets anekdotiska charm. Som vanligt då det gäller Baudelaires sätt att skildra konstnärsöden och deras gärningar, präglas framställningen av en sprudlande entusiastisk, positiv inlevelse parad med kritisk-visionär skarpblick. Därmed lämnar han på varje sida vittnesbörd om den idag dessvärre föga fashionabla förmågan att oavbrutet beundra någon. Särskilt intressant blir texten genom att han parallellt med rollen som biograf och kritiker låter sin egen fantasis hängande trädgårdar slingra sig kring Guys mondäna palats och fontäner. Sålunda framträder mellan raderna inte endast ett inträngande porträtt av en man i sin tid. Huvudpersonen i vidare mening är här epoken själv."